Översynthet

Översynthet (hyperopi) är det vanligaste synfelet i de grupper som undersökts. Man räknar med att ungefär 80% har en lättare form av översynthet. De flesta behöver dock inga glasögon för detta förrän i medelåldern, eftersom linsen i ögat blir stelare med åren och inte kan ställa om mellan långt och nära håll. Motsatsen till översynthet är närsynthet (myopi).

Översynthet beskrivs optiskt som att ögats brytande system är för svagt i förhållande till dess axiallängd. Det vill säga att ögat är för kort, eller att systemet är för svagt brytande, eller en kombination av de två. Det vanligaste besvären vid måttlig eller stark översynthet är trötthet, huvudvärk och otydlig syn vid närarbete. Det kan vid stark översynthet vara svårt att uppnå full synskärpa trots mycket starka korrektionsglas (glasögon).

Översynthet avhjälps med konvexa linser. En översynt person iförd glasögon känns därför igen på att ögonen syns större än normalt genom glasögonen.

Ett översynt öga har blivit lite ovalt i formen, alltså att ögongloben är för kort. Bilden bryter bakom näthinnan istället för att brytas precis på näthinnan som ett fungerande öga gör. Det gör att man ser suddigt. En översynt person ser bra på långt håll men inte på nära håll. En översynt person behöver inte använda glasögon när han eller hon t.ex. tittar på TV, men behöver ha glasögon vid läsning av en bok, eftersom personen då antagligen håller boken nära ögonen. Detta gör att bilden bryts bakom näthinnan.

Översynthet kan ibland behandlas med laserkirurgi (LASIK), men kan även avhjälpas med konkava speciallinser.

Taggar: Översynthet, Hyperopi, Glasögon, Kontaktlinser, Ögonoperation